hej! jag tänkte berätta om min första sköthäst jag hade, jag älskade han så mycket. Och saknar han så det värker fast det är 4 år sen!

Allt började hösten 2007, så fort han klev ut ur transporten visste jag att det var han jag älskade. Det kanske låter konstigt men så kändes det. Han var en vit sagohäst!
Jag blev skötare på han redan första veckan. Veckorna gick och vi hade det toppen!

Sen kom första ridpasset, jag var helt överlycklig efteråt. Han kanske inte var en saga att rida, fast han hade ju tagit mitt hjärta så det var bara att gilla ridningen!
Han var en maxad D-ponny skimmel som var född 1997. Egentligen var jag alldeles för liten för att rida honom, jag var ju trots allt runt 145 lång. Men jag struntade i det och kämpade vidare!

Till en början gick ridpassen allt utom bra! Men jag kämpade och kämpade och efter månader av träning började de gå frammåt! Våren 2008 tränade och tävlade jag han runt 90 cm och jag var hur stålt som helst! Allt var perfekt och jag drömde att han var min!

Men sen hände det som absolut inte fick hända! Han fick akut kolik och han blev avlivad inom någon dag..Jag var så ledsen och helt förstörd i flera veckor efter! För han var den absolut bästa ponnyn jag träffat!
Och det är ett speciellt minne jag kommer ihåg extra mycket.. Det var veckan innan han gick bort.

Jag och mamma åkte till stallet, Porsche stog fortfarande vid hagen bredvid vägen. Så jag drog ner fönsterrutan och ropade på han. Han kollade på mig och sen sprang han efter bilen ändra fram till grinder och gnäggade samtidigt. Just i den där stunden var jag så lycklig!

Det händer att jag tänker på honom än idag! Jag saknar honom så! Men alla minnen finns kvar i mitt hjärta och kommer alltid att stanna där, Porsche du var min första kärlek! glömmer dig aldrig min kung!

 R.I.P jag älskar dig nu och föralltid♥


jag och sagohästen Porsche 2007



älskar den här bilden, den väcker många minnen!

andra tävlingen, 50cm